matildaolsson -

ojdå.

ser verkligen ut som att jag är jättedeppig här i bloggen.

visst livet tar sina små vändningar.. och jag har hittills bara använt bloggen att skriva av mig i,
och då kommer ju tyvärr nästan bara det negativa med =/ sad but true!!

snart kommer eric (♥) hit, eller..om en och en halv timma..
får se om han lyckas hjälpa mig att reda ut en del saker =)

kärlek till er, ni vet vilka ni är!!

/ tulda ♥

ps. idag lekte jag världens dåligaste handbolls-spelare. pappas kommentar i inlägget innan. och det var verkligen illa. men hey, jag försökte! (och försökte, och försökte, och försökte...) det är det som räknas! ds.

2007-03-24 @ 23:41:22 Permalink Allmänt Kommentarer (3) Trackbacks ()

igår flydde jag igen

jag stängde av tv:n, väckte honom till liv, nattade fågel, och gick och la mig.

ska det vara så svårt?! ska det vara så svårt att hålla sig borta?!
du sitter hemma på en torsdag-kväll. förstår du inte att det drabbar mig också?!
och jag vill inte mer!
jag vill kunna säga det till dig, men när det är bra, så är det bra.
men är du är såndär, då går det knappt att prata med dig.
jag behöver inte det här nu!
jag vill inte känna skulden och kampen med mig själv om det dåliga samvetet, och veta att jag borde göra något!
jag är rädd.
jag är rädd för den där dagen när du inte kommer komma tillbaka. då du lämnar mig ensam. vad gör jag då? flyttar? men jag vill inte det.
jag är rädd för att hitta dig livlös.

det är hemska ord, och jag begär inte att någon ska förstå, det är bättre om ni inte förstår :)

engelskaprovet gick helt okej! °_°

2007-03-22 @ 12:20:01 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

nu är våren här

det är lättare att vara positiv när det är glatt väder.

..och med en latte!

plugg, körning, andrea, träning består min dag/kväll av.

engelskaprov imorgon! woho.. fick föresten IG på spanska provet kära läsare, men frukta inte!!
jag tar det den fredag 13 april istället, på min lyckodag! (and födelsedag). när vi dessutom är lediga egentligen. YES, får äntligen vara i skolan på min födelsedag haha. brukar annars fylla år på påsklovet =)

saknar alltid min fridus när våren börjar komma. ingen glad svans vajjandes i vinden, ingen doggi som är rädd för att hoppa från bryggan.. ingen vän att pomenera med, och ingen som kommer med tröstande ögon när man är ledsen.
den 17 mars var det 3 år sedan vi lämna av henne på blå stjärnan.. jag kommer ihåg det så väl.
jag hade vart hemma från skolan den dagen. och hade jag vetat vad som skulle hänt när pappa hmta mig och körde ner mig till skolan för att hämta böcker, så skulle jag gjort den dagen till en helt annan dag.
så sjuk hon var mitt lilla hjärta! hennes ögon hade tappat livslusten, men det gjorde inget.. hur sjuk hon än var så skulle hon vara glad och vifta på svansen. en tarmsjukdom. som skulle kosta drygt 5 lax att ordna, utan en försäkran på om hon nånsin skulle bli frisk.
jag ångrar så grovt att jag inte stannade med henne under hennes sista andetag..inte fanns där vid hennes sida så som hon funnits vid min. varför? jo, pappa ville inte stanna kvar. jag antog att ja inte hade något val..han gick direkt tillbaka till bilen efter de frågat om vi ville spara kopplet.
men han säger sedan i bilen: "du hade väl inte velat vara där och se det va?"
"jo.." viskar jag.
"då får du ju säga det"
jag ångrar det.
men hon fick ändå ett långt liv, hon blev 11 år.
jag vet att det var det bästa för henne, och att jag är självisk som ville ha kvar henne. men det är svårt att släppa en födelsedagspresent som varit ens bästa vän sedan man var 4 bast. det är så svårt.
jag saknar henne fortfarande. fick t.o.m tårar i ögonen när pappas kompis hund var här och hälsade på. hon var så lik frida som valp, det var helt sjukt.

- ellen.

Frida "Freedom"
f. 11 nov 1993
d. 17 mars 2004

Fridas sista dag.
ögonen var precis som vanligt på detta kortet,
man kan inte se hennes smärta som man kunde då.
detta är det vackraste kortet jag vet.

jag älskar dig Fridus!

2007-03-21 @ 13:05:59 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

mitt i-landsproblem

var ute å sprang förbi vårat gamla hus igår.. då kommer en tjej nerför trapporna som gick i min paralell skola..hon är flickvän till storebrorsan i den familjen som bor där nu, lillebrorsan gick i min paralellklass..
tårarna var inte långt borta!
känns som de har tagit alla mina barndomsminnen ifrån mig på något sätt.. de var här jag skulle bo hela mitt liv ju!
min koja (med två våningar), min sten ja alltid satt på, rummet ovanför garaget som skulle bli mitt när ja blev stor, trappan som jag ramlade och slog upp läppen i, och vedboden där våran hund brukade ligga..

trädgården såg förjävlig ut.. pappa brukade alltid hålla den så fin, speciellt på somrarna..

och de har målat om huset dessutom.. grått.

det brukade vara ljusgult.

en orange väg-kona stog kvar igår när jag kom springande på vägen, den som pappa ställde där typ förra deceniumet.. (stavning).

huset har varit sålt två gånger, och jag har nästan varit förbannad på pappa varje gång han inte köpte tillbaka det.
hatar nostalgi. jag vill inte minnas huset, jag vill att det ska vara en del av mitt nu!

lite bilder :

för beskrivning, håll markören på bilderna.

oops nu hamna dom i lite fel ordning...men aja =)